Jan Guillou skrev en krönika 1988 där han i en satirisk drift förutspådde hur domstolen skulle döma i da Costa-fallet.
Efter domen avslöjade en nämndeman för Jan Guillou att domstolen använt sig av hans satiriska artikel.Men Guillou tror inte att det har någon betydelse i rättslig mening om nämndemannen träder fram och bekräftar att domstolen agerat utifrån hans krönika.
– Nej, det tror jag inte. Domstolarna är självständiga och har rätt att grunda sina beslut även på tidningsartiklar, säger Jan Guillou till Crime News.
Det är i Jan Guillous memoarer Ordets makt och vanmakt som han bland annat tar upp sin rapportering om styckmordsmålet i Aftonbladet 1988. Då skrev han att tingsrätten skulle fälla läkarna för styckningen av Catrine da Costa för att ”kasta ett litet köttben åt den övertygade opinionen”, trots att brottet inte
var bevisat.
Tingsrätten friade läkarna för mord men skrev i domskälen att de styckat kroppen. Ett domskäl kan inte överklagas och styckningen var preskriberad.
Efter den unika domen avslöjade en nämndeman för Jan Guillou att domstolen använt sig av Guillous satiriska artikel när de formulerat domen. En dom som inte gav de åtalade en möjlighet att överklaga. Nämndemannen sa att ledamöterna tyckte ”att det var ju ett jättebra förslag” som Guillou förde fram i
artikeln.
Tror du att dina uppgifter kan få någon betydelse i rättslig mening om nämndemannen träder fram och bekräftar att domstolen agerat utifrån ditt
skrivna?
– Nej, det tror jag inte. Domstolarna är självständiga och har rätt att grunda sina beslut även på tidningsartiklar, säger Jan Guillou.
I boken beskriver du hur framför allt Expressens Leif Brännström skapade en ?
varulvslegend? om obducenten.
– Det är Brännström som initierar bilden av obducenten. Men det är många kockar i denna soppa och framför allt aktörer med större inflytande än Brännström.
Jan Guillou säger att Hanna Olsson och andra debattörer som argumenterat för läkarnas skuld dragit sig tillbaka då opinionen har svängt.
– År 2000 sker en vändning. De som är intresserade av fallet har läst Per Lindebergs bok. Lindeberg har vänt på varenda sten. Även om han aldrig kommer
få något erkännande av etablissemanget så är det hans förtjänst att synen på målet ändrats. Kulturlivet dominerades länge av en vidskeplig syn på dessa
frågor som till exempel att ”barn talar alltid sanning”. Men saken är i ett annat läge nu och vågen har ebbat ut. Därför kan sådana som juridikprofessorn Christian Diesen inte längre påstå vad som helst, säger han,
Jan Guillou menar att psykoterapeuten Hanna Olsson haft ett stort inflytande för hur styckmordsmålet kommit att uppfattas.
– Genom bland annat henne fick vi en repris av Stalintidens syn på juridik med det tillägget att klassperspektivet kompletteras med könsperspektivet.
Kultursidorna gjorde sig till tolkar för uppfattningar som leder tankarna till 1600-talets häxdomstolar.
Tror du allmänläkaren och obducenten kommer få upprättelse?
– Min allmänna erfarenhet är att statens väl och ve går före rätt. Domaren skulle tycka det var obehagligt att erkänna att dessa två läkare lidit en stor
orätt och varit utsatta för ett justitiemord på grund av vad kollegor till domaren tagit beslut om.
Av
Patrik Nyberg