Polisens fingeravtrycksregister har halverats. Närmare 100 000 personers fingeravtryck har rensats bort efter kritik från Datainspektionen och i fortsättningen ska registret rensas löpande varje månad.
– Det betyder att vi har hälften så många avtryck att söka mot, och det kan leda till att färre brott klaras upp med hjälp av fingeravtryck, säger Anders Wretling, chef för utredningssektionen på Rikskriminalpolisen i polisens nyhetsbrev .
Det var förra året fick polisen kritik av Datainspektionen för att de inte skötte gallringen av fingeravtrycksregistret enligt de direktiv som kom 2005. Där stod det att polisen bara får lagra fingeravtryck på personer som finns i polisens brottsregister eller misstankeregister. Tidigare togs en person bort från fingeravtrycksregistret om han eller hon var äldre än 80 år, dog eller begärde att raderas, till exempel efter frikännande. Under året har Rikskriminalpolisen gjort en omfattande rensning i sitt fingeravtrycksregister. Arbetet blev klart i slutet av sommaren och resultatet är att närmare 100 000 personer, ungefär hälften av alla i registret, har gallrats bort.
– Det betyder att vi har hälften så många avtryck att söka mot, och det kan leda till att färre brott klaras upp med hjälp av fingeravtryck. Men det är svårt att förutse effekterna. Då måste vi göra en utvärdering efter en tid, säger Anders Wretling, chef för utredningssektionen på Rikskriminalpolisen.
Landets polismyndigheter har uppmanats att vara noga med att ta nya fingeravtryck på misstänkta personer för att bygga på registret igen.
– Tidigare har personer som inte varit brottsaktiva funnits i registret. Nu får vi förhoppningsvis det vi vill ha i systemet, säger Anders Wretling.
Fingeravtryck är fortfarande väldigt viktiga i en brottsutredning. Det är det enda bevismedlet i en brottsutredning som kan stå utan stödbevisning, till skillnad mot DNA.