Medlemmar i Svenska Motståndsrörelsen samordnar en sajt och flygbladskampanjer som informerar om var personer dömda för sexbrott mot barn bor.
– Vi anser att föräldrar har rätt att veta var dömda pedofiler bor, säger Mikael Skillt, ansvarig för kampanjen.
Men forskaren Niklas Långström varnar för att kampanjerna kan leda till fler sexbrott.
Tidigare i höstas startades ytterligare en sajt där domar och adresser på personer som dömts för sexbrott mot barn publiceras. Bakom sajten står bland annat Mikael Skillt, aktivist i den nynazistiska organisationen Svenska Motståndsrörelsen.
– Detta är ingen aktion som drivs av Svenska Motståndsrörelsen. Att vi som är engagerade är med där är en tillfällighet. Vi är bara bekymrade samhällsmedborgare, säger Mikael Skillt.
I dag har 14 personer hängts ut på sajten. Gruppen har även gått runt i områden där dömda pedofiler bor, delat ut flygblad och pratat med grannar. Senast skedde det i Gävle och Bromma och tidigare i höstas vaktade Mikael Skillt och hans kamrater en skola i Sundsvall. Där delade de ut flygblad efter att ett påstående om att två kända pedofiler vistats runt skolan. Skolledningen uttryckte dock sitt ogillande över att nazister vaktade barnen och gruppen fick lämna skolområdet.
Att nazister driver aktionen och att Mikael Skillt själv är dömd för bland annat skadegörelse och olaga hot ser han inte som ett problem.
– Nej det gör jag inte. Jag hymlar inte med vad jag har gjort, det är sånt som händer och jag har tagit mitt straff, säger Mikael Skillt.
Han berättar att tanken bakom aktionerna är att skydda barn och väcka debatt. Skillt menar att ingen annan tar ansvar för frågan och hävdar att det bästa sättet att förhindra sexuella övergrepp mot barn är genom att upplysa omgivningen var dömda pedofiler bor.
– På det sättet är det mindre risk att pedofilerna får tillgång till barn och då minskar risken för övergrepp, säger Mikael Skillt.
Det är möjligt att aktionerna är olagliga och att de faller under lagen om förtal. Efter händelsen på skolan i Sundsvall har en förundersökning inletts av Bertil Månsson, vice chefsåklagare i Västernorrland. Men att aktionerna kan vara olagliga är inget som Mikael Skillt tänker ta hänsyn till.
– Vi tycker att vi har en moralisk skyldighet att informera föräldrarna och om det innebär att jag måste sitta i fängelse så är jag villig att göra det, säger han.
Niklas Långström, sexbrottsforskare vid Centrum för Våldsprevention, är tveksam till uthängning.
– Om man vill förebygga sexbrott bör man göra saker som verkligen fungerar och inte bara det som känns rätt. Det finns ingenting som talar för att uthängning minskar sexualbrottsligheten. I USA har man lagstiftat om anmälningstvång, offentliga register, boenderestriktioner och att polisen aktivt informerar grannar. Men forskning har inte kunnat påvisa någon brottreducerande effekt.
Istället är det troligt att uthängning skapar fler återfallsförövare.
– Omfattande forskning visar att sänkt återfallsrisk förutsätter att förövaren kan hantera sina riskfaktorer, sexuell upptagenhet, negativa tankemönster, impulsivitet, missbruk med mera. Uthängning leder oftast till att man förlorar vänner, boende, jobb och familj samt utsätts för hot och våldshandlingar. Även om man kanske kan tycka att förövaren får skylla sig själv så ökar detta återfallsrisken, säger Niklas Långström.
Många antaganden om personer som begår övergrepp mot barn bygger på missuppfattningar.
– Bara för att man känner en sexuell dragning behöver man inte agera ut den. Av alla heterosexuella män är det till exempel en liten minoritet som begår sexuella övergrepp mot kvinnor. Vår sexuella orientering är alltså inte alls avgörande för om vi kommer begå ett övergrepp eller inte. Många tror också att sexbrottslingar generellt skulle vara höggradigt benägna att återfalla i nya sexbrott. Det stämmer inte alls. Svensk forskning har entydigt visat att nya sexbrott ses bland nio procent sexbrottsdömda efter en genomsnittlig uppföljningstid på tio år. Det är betydligt större risk att en dömd våldsbrottsling återfaller i nya allvarliga brott än att en sexbrottsdömd gör det, säger Niklas Långström.
Samtidigt är 90 procent av de som döms för sexbrott inte dömda tidigare och finns därför inte i några register alls. Risken är därför klart större att råka ut för ett sexuellt övergrepp av någon som inte tidigare är dömd.
Av
Suzanne Kordon